Poul Laxmand var född på herresätet Vallen i södra Halland och ärvde det efter fadern. Han hade Sölvesborg och därmed Listerlandet som pantlän och dubbades till riddare år 1483. Året innan hade han blivit slottsherre på Kronborg i Helsingör och år 1491 fick han titeln Rikshovmästare. Poul Laxman bytte år 1494 till sig 3e parten av "Friarp markck". Laxmans Åkarp låg mellan Frirups gård och Frirupsmarken. År 1502 bytte han en gård i Kattarp i Skrävlinge socken i Oxie härad mot en gård i Åkarp i Fjelie socken. Den ägdes av Dom-kapitlet och brukades av Beint Persøn. Beint Persøn betalade i landgille för gården:
"ij pund korn, j lam, ij hønss oc j gaass" (Lunds Ärkestifts urkundsbok).

Ärkebiskop Birger Gunnersen var till skillnad från sina företrädare på biskopsstolen inte av adlig börd, vilket kanske var orsaken till hans misshälligheter med den danska adeln. En tidigare ärkebiskop - Jens Brostorp - sa om Poul Laxman att det var en person, som "ej är god att hava emot sig". Men det hindrade inte Birger Gunnersen!

År 1497 lyckades kung Hans förnya trestatsunionen, till vilket Poul Laxman bidrog genom att i kungens intresse utnyttja sina svenska släktförbindelser.

År 1500 började svenskarnas trohet mot kungen att vackla och samtidigt ryktades det om en sammansvärjning mot kung Hans, som hade börjat på Sölvesborgs slott och bl a biskop Birger Gunnersen anklagade Poul Laxman för landsförräderi. På ett möte i januari 1501 där även kungen var närvarande förebrådde Poul Laxman ärkebiskopen. Birger Gunnersen skrev ett brev daterat Åhus 13 oktober 1501 (ibm):

"/.../ drack meg ther oppo en skaall tiill haanlighæ oc førsmædelighæ vdi fendens naffn oc bad meg giøre retth met hennæ om iegh wore ther foræ orsaghæ, som iegh oc giordhæ vdi gwtz naffn, æn dogh iegh ickæ haffde formodet meg so at skwlde bliffwæ tiltalet oc ower fwset ther aff hannem eller nogher, helst forthij ieg kom thiidh effther ether nades breff oc scriffwelsæ./.../"

Kungen sände Laxman som freds-mäklare till Sten Sture i Stockholm och han fick också ansvaret för drottning Kristinas säkerhet.

Sommaren 1502 kom han till Köpenhamn för att rapportera till kungen. På vägen därifrån blev han överfallen och mördad. Mördarna var kända - de hette Björn Andersen och Ebbe Strangensen - men blev aldrig åtalade. Strangensen blev t o m riksråd några år senare!

Den 8 november 1502 var riksrådet samlat i Köpenhamns rådhus "för att tractere och förhandle i dette the gerninger som her Pouell Laxman haffuer giort imodt oss Koning Hans och thesliges emod oss hans naades raad och menige Danmarkes jndbyggere."

Laxman påstods ha uppmanat Sten Sture bl a till resning mot unionen och som böter drogs alla Pål Laxmans gods och gårdar in till kronan.

Poul Laxmands antavla:

Poul Laxmand ägde även den gård i Lund, som för Lundaborna är känd som "Åke Hans"
(Bredg. 5). Gården var i många år restaurang och här fanns en sal som kallades "Laxmans-salen".

Åke Hanssons farfar Åke Persson brukade gården nr 1 i Laxmans Åkarp och fadern Hans Åkesson föddes där 1797. Familjen flyttade till Stångby 1808 och där föddes Åke Hansson 1836.

Källa: Nilsson, B: Laxmans Åkarp från forntid till nutid. (beräknas utkomma hösten 1997)