Saxåhyttan

Den första hyttan i Saxån anlades någon gång under medeltiden, när den upptas i vår äldsta jordebok 1540 finns fyra bergsmän, som äger var sin 4:e del i hyttan: Måns Bengtsson, Birger, Erik Finne och Mårten Finne. Det var närheten till gruvorna i Persberg och Nordmark som gjorde att man anlade en hytta här vid en liten älv som rinner ut i sjön Saxen.

1624 fanns här 6 bergsmän, som hade en årstillverkning av 230 skeppund (c:a 170 kg) järn, under 46 dygns blåsning. 1633 anlades en hammarsmedja vid hyttan.

Bergmästaren i Filipstad berättade 1656 följande:
"Saxån är en gammal hytta, god skog, god ström, som kommer ifrån Damhyttan och Långbanshyttan. Temmeligen god äng, ingen åker. Malmen tages ifrån Pedersberg vartill är en mil. Hyttan är ombyggd på gammal grund 1656. ... Saxå hammare, 16 år gammal, har god ström och var och en brukar sin hytteskog. Smider 300 skeppund om året."

1762-67 hölls storskifte i byn, då hyttelagets in- och utägor byttes så att var och en fick större sammanhängande ägor. Tidigare hade var och en av de dåvarande 7 delägarna haft en massa åkerlappar, eftersom dåtidens "demokrati" krävde att alla skulle ha del i alla de olika jordtyper som fanns inom byns område.

En av dessa 7 delägare var Håkan Olofsson (1715-1784), denne var son till bergsmannen Olof Håkansson d.ä. (o. 1672-1756) och bror till skräddaren Jan Åberg (1724-65, (Jan tog namnet Åberg o. 1740, då han var skräddargesäll). Håkan Olofssons son Olof Håkansson d.y. upplät senare mark när skräddarens son Olof Åberg d.ä. skulle bygga Åbergstorp.

En annan delägare, Johan Berggren, hade 1765 drygt 22/64 av Saxåhytta (jfr. Håkan Olofssons 3/64), han fortsatte med att köpa in hyttedelar och kunde så bli den förste brukspatronen i Saxån, vid sin död ägde han 51/64 i hytta och mark, 601/628 i hammarsmedjan, 3/4 i sågen och 15/16 i tullkvarnen, samt hela stampverket.

Johan Berggren hade två söner och följaktligen delades Saxå bruket vid hans död i norra och södra delen och båda två byggde var sin herrgård. Idag står bara den norra herrgården kvar, medan den södra flyttades till Hällefors 1917-18 och kallas idag Sörgården.

Södra herrgården inköptes 1873 av brukspatronen Johan Emanuel Jansson (1833-1906), denne var sondotter sondotter son till Olof Håkansson d.ä. genom en annan av dennes söner, Olof Olofsson (1723-92, bergssexman i Grythyttan). Saxåhyttan nedlades 1909.

Torpet vid Korsvägshagen - Åbergstorp.

Någon gång omkring 1790 beslöt skräddaren Olof Åberg d.ä. (f. 18/6 1757 i Saxån, d. 14/12 1826 i Åbergstorp) att bli nybyggare. Hans kusin, bergsmannen Olof Håkansson d.y. (f. 9/2 1775 d. 4/9 1838 i Saxån) ägde mark bl.a. nordöst om Saxån och här kunde skräddaren få bygga sig ett torp.

Enligt Färnebo dombok 5/3 1835 hade Olof Håkansson i Saxån den 11 april 1817 utfärdat ett " ... contrakt, varmedelst han till skräddaren Olof Åberg och dess hustru på 30 års tid överlåtit och 'Restarrenderat' , såsom orden lydde, 'ett jordstycke eller stubbfall, Korsvägshagen kallat'".

Vid bouppteckningen 1827, efter Olof Åbergs död, värderades torpet till 80 riksdaler Banko. Skräddaren hade 2 kor, "Wällkomma och Witthufda" värda 16 riksdaler och 32 skilling Banko vardera, dessutom hade han 3 får, som värderades till 2 riksdaler och 32 skilling Banko. Hela boet värderades till 186 riksdaler och 8 skilling och eftersom "Gäld och Skuld" inte uppgick till mer än 13 riksdaler, 42 skilling och 3 rundstycken blev behållningen 172 riksdaler, 13 skilling och 9 rundstycken Banko, (1 rdr = 48 skilling, 1 skilling = 12 rundstycken. Banko var benämningen 1808-55 på riksbankens sedlar och kopparmynt, till skillnad mot de sedlar som Riksgäldskontoret utgav 1789-1834 och som kallades riksdaler riksgälds. Dessutom fanns riksdaler mynt, som präglats i silver 1534-1871, och som kallades riksdaler specie.) När sonen Johan Åberg dog i Åbergstorp 1845 värderades torpet till 100 riksdaler Banko: "Återstående Brukningsrätt å Torplägenheten i 31 år, jemte der befintlig husbyggnad och odling". När Jans änka, Lisa Cajsa Jonsdotter dog 1888, skrev man i bouppteckningen: "Enligt efter kontraktet synes arvingarna hava rätt till husena varföre de verderas till 50 kr. (1873 infördes nytt myntsystem med kronor och ören.)

Mantalslängderna berättar följande om Åbergstorp: 1792 2 mantal och 2 fönster (det var skatt på fönster då!), 1800 3 mantal, 1805 4 mantal med 1 dräng och 1 piga, 1810-20 2 mantal. 1820 anges Olof Åberg som "förre skräddaren, utfattig" (dvs. han kan inte betala sin skatt. Färnebo (= Filipstads landsförsamling) kyrkböcker 1821-26 berättar om honom: "Utfattig förklarad av Hytte Intressenterna. Öfwerårig. Har ej Bibel, kan ej köpa, bör få". (Senare har prästen strukit över "ej", samt "kan ej köpa").

Hur länge Åbergstorp Fanns i släktens ägo vet jag inte, efter som det stod på ofri grund finns inga officiella handlingar, lagfarter o. dyl. att tillgå. Änkan Lisa Cajsa dog 1888 och därefter bodde enligt uppgift av Hildegard Smith, Jan och Lisa Cajsas dotter Johanna (Hildegards faster) där och besöktes ibland av brodern och skräddaren Carl Åberg med familj från Svartnäs.

Bergsmannen Olof Håkansson, som ägde marken, hade bara ett barn, dotter Anna (1806-88, död på Vidö herrgård på Hammarö). Anna gifte sig 1832 med bergsmannen Jan Christofferson från Torskebäcken, tillsammans hade makarna två barn, Jan-Erik Jansson (1836-.1916, död i Karlstad) och Helena Christina (1840-1940, död i Karlstad, de båda syskonen var ogifta och ägde Vidö herrgård l880-1912).

1833 började en rättegång mellan bergsmannen Jan Christofferson och änkan Anna Åberg (1766-1846, född Hero, gift med Olof Åberg d.ä.) i Åbergstorp:

"Samma dag, till detta ting hade bergsmannen Janne Christofferson vid Saxån uttagit stemning å Enkan Anna Åberg derstädes, med påstående att svaranden måtte ej mindre förpliktas ifrånträda och till käranden avlåta en torplägenhet kallad Korsvägshagen, men även befodras till laga ansvar för olovligen försammad åverkan å kärandens skog."

Eftersom änkan inte hada inställt sig blev målet uppskjutet till nästa ting, son hölls i februari 1834. Vid detta ting företräddes änkan av ett ombud, bergsmannen Petter Pettersson i Born, denne hävdade att änkan skyddade äldste sonen Jans arv. Även denna gång blev målet uppskjutet till nästa ting, nämligen till oktober 1834. Nu kom både ombudet och änkans söner Jan, Olof och Carl, men inte Anna själv. Käranden inlämnade ett "uppskattnings instrument " med följande lydelse:

Även anmärkte Bergsman Jan Christofferson att Ohägnad Blifvet åå skogen gord till on Onödig Hägnad, Hvilket uppmättes och befanns vara 50 famnar af Trän till storlek af stor och derunder

Sålunda för Rettat Tid och Ort Som Ofvan står

J. H. Svensson - Jan Pettersson"

Efter uppläsningen av detta förklarade svaranden att de inte vill gå i svaromål förrän samtliga arvingar till den avlidne skräddaren Olof Åberg blivit i saken inkallade, och hemställde om att även hans två "gifta döttrar eller deras laga målsmän samt en arvinge efter en i Stockholm avliden dotter måtte varda instemda".

Målet fortsatte vid nästa ting i mars 1835, till vilket änkans mågar i Stockholm, skräddare Lundqvist och smeden Johan Starenberg, även instämts, men de kom inte. Nu meddelades att änkan hade ännu en gift dotter, som bodde utanför socknen, nämligen Maria, gift med arrendatorn Johan Rytting och bosatt i Närke. Man åberopade även arrendekontraktet, som Jan Christoffersons svärfar Olof Håkansson hade upprättat den 11/4 1817, som löd på 30 år (dvs. 1817-47).

"Efter det att parterna någon stund i saken tvistat, träffades, under Domstolens bemedling, det godvilliga åsämjande dem emellan att den ifråga varande lägenheten skulle avträdas till käranden Fahrdagen år 1836, då käranden hade att i ett för allt till den avträdande betala 350 skilling Riksgälds; och borde innan sagde utbetalning skedde, av svaranden visas att Olof Åbergs samtliga arvingar bifallit avträdandet av den ifråga varande lägenheten, så framt icke Enkan Anna Åberg hade genom Testamente, henne förvarat, orubberlig rätt att över lägenheten ensam råda; i vilket sednare fall bemälte mål kan förfalla; och fann Härads Rätten skäligt att berörde, av parterna erkända förliknings avtal fastställa."

Redan i mars 1827 hade änkan lämnat in 2 testamenten till Häradsrätten. Hon fick alltså behålla torpet och senare fick det namnet "Åbergstorp", vilket även är dess namn på Generalstabskartan.

1827 den 10de Martii

Inlämnades till Härads Rätten ett så lydande Testamente:

Som vår Son Jan varit hemma hos oss och gått oss till handa så efterlåter vi att han, såsom till lån hittills, skall efter bägges vår död hava vår nyaste stuga, samt med Logen som är vidbyggd, även kakelugnen som nu är inne i stugan, allt detta skall tillhöra vår Son Jan, utom sin rättighet i Arvet, skulle mot förmodan här nämnda hus igenom vådeld bliva avbränd, skall han såsom betalning för detta hus erhålla vid arvsskiftet i dess ställe en summa av Ett hundrade Riksdaler Riksgäldssedlar, försäkras Saxån den 31ste Augusti 1826

Olof Åberg - Anna A. R. H. Renhold

Såsom vittnen:

Petter Persson Anders Godholm i Dalbotorp, och som det jämväl anmäldes att Olof Åberg vore med döden avgången.

Resolverades

Testamentet skall uti bevittnad avskrift bevisligen delgivas Olof Åbergs närmaste skyldemän, vilka inom natt och år efter delfåendet äga klandertalan däremot anställa i händelse av befogenhet - vilket Avsades.

§ 97

Till Härads Rätten inlämnades ett så lydande Testamente:

Emellan oss undertecknade är denna dag följande överenskommelse upprättad. Som vi bägge äro till en hög ålder komna så har vi fattat det beslut, att vilkendera av oss som först med döden avgår, då den efterlevande skall få behålla Torpet, med alla befintliga lösören, samt hus efter den rättighet vi nu i Torpet innehaver, att utan minsta rubbning, till sin död. Så att våra barn och arvingar ej skall hava någon rättighet till arv eller till det minsta i Boet förskingra förr än efter bägges vår död, utan där efter levande skall allt få behålla och nyttja som sitt eget och efter sitt godtycke.

Detta är skett med sunt förstånd och i tillkallade vittnens närvaro

Saxån den 31ste Augusti 1826

Olof Åberg Anna A. R. H. Renhold

Såsom vittnen:

Petter Persson Anders Godholm i Dalbotorp

Och som jämväl anmäldes att Olof Åberg vore med döden avgången.

Resolverades

Att testamentet skall uti bevittnad avskrift bevisligen delgivas Olof Åbergs närmaste skyldemän, vilka inom natt och år efter delfåendet, äga klandertalan däremot anställa i händelse av befogenhet.

Resolverades.

Att Testamentet skall uti bevittnad avskrift bevisligen delgivas Olof Åbers närmaste skyldemän, vilka inom natt och år efter delfåendet, äga klandertalan däremot anställa i händelse av befogenhet.