Högman, Bryngel Hansson

Stads Soldat. Född omkr mellan 1710 och 1713 trol. i Manered, Jonsered, Partille (O). Död genom drunkning 1756-09-20 i Partille (O). Begravd 1756-10-08 i Partille (O). "vilkens kropp fanns död i Säveåen. Över vilket mål rannsakades och dömdes av Sävedals härads lovliga Tingsrätt att som förmodligen han av vådelig händelse i vattnet omkommit så skulle hans kropp njuta ärlig begravning". Levde i Manereds lid, Jonsered, Partille (O). Soldatnamnet Högman troligen bildat av Högen och Kåhög från vilka hans (troliga) föräldrar 'Hans Jonsson i Kåhög' och 'Ingrid i Högen' kommer. Då vi rör oss bland de första uppgifterna i Partilles kyrkbok måste de här angivna föräldrarna tas som hypotetiska. Ett stöd för antagandet är att Bryngels son fick namnet Gunne i likhet med hans närmast äldre bror, enl uppställningen nedan. BRYNGELS TROLIGA SYSKON: Ingeborg Hansdotter, född 25 apr 1690 i Kåhög, Partille (O). Karin Hansdotter, född 11 aug 1692 i Kåhög, Partille (O). Elisabet Hansdotter, född 7 nov 1697 i Manered, Partille (O). Joen Hansson, född 16 dec 1702 i Manered, Jonsered, Partille (O). Gunne Hansson, född 23 aug 1706 i Manered, Jonsered, Partille (O). (Bryngel själv föddes troligen omkring 1710). Hur Stadssoldaterna var klädda kan vi än i dag se på Skansen Kronan där en del persedlar förvaras. Bild finns även i Partille Krönika sid. 88 varur även följande text är hämtad från sid. 90-92. Den beskriver något om varför Göteborgs Stadssoldatkompani kom till. --- "Redan i Gustav Adolfs memorial av den 23 februari 1624 förklarades, att som i Göteborg god vakt borde hållas "och på det Borgerskapet icke med någon vakt må besvärat varda, anser Kongl. Maj:t bäst vara att, när någon utskrivning sker, de ock desslikes uti Sävedals Härad utskriva låta, och vill Kongl. Maj:t dem Nådigst de Trettiosex knektar, som där uti Häradet alla redan äro, hava efterlåtit, att med utskrivningen Fyratioåtta tillsammans bliva, vilka kunna komma rotetals till Staden och hålla vakt. Vad deras lön och underhåll vidkommer, kunna de giva dem såsom andre Kongl. Maj:ts knektar hava, var ett Ottingshemman, och sedan, när de på vakten äro, var knekt en daler om veckan, vilket borgerskapet, eftersom de hava vakten till, utgöra skole, så lagandes, att Stadens inkomster därigenom ej förminskandes varda". Antalet knektar bestämdes emellertid, som nämnt, till 44 stycken. I juni 1696 förpliktades rotehållarna av häradsrätten att för stadssoldaterna uppbygga "Torp och Stugor" och i ny dom två år senare förständigades de att senast innan Michaelitiden samma år hava försatt dessa i lagligt stånd. --- Stadssoldaternas tjänstgöring bestod i fredstid närmast av en slags polistjänst. De skulle vid bommarna tillse att acciser erlades och inga olovliga köp gjordes, de tjänstgjorde som brand- och nattvakter, fingo hjälpa till vid stadens olika arbeten och ansvara för ordningens upprätthållande. Detta hindrade emellertid ej, att de själva många gånger voro de värsta bråkmakarna. Populärt gingo de under benämningen "korvar" och voro vanligen sammanravsade bland en del löst folk, som voro mindre hågade för strängare arbete utan funno stadsvaktens friare liv bättre passa dem. Det var nog också ytterst sällan, som en bondson inom Partille socken tog tjänst som stadssoldat. Att den försvarsberedskap som de kunde prestera, åtminstone under 1600-talet, var ytterst minimal förstår man under dylika förhållanden och illustreras densamma på ett dråpligt sätt i en skrivelse år 1636 av presidenten Rosenskjöld vari han säger: "I går hafwer jagh med någre af rådet mönstrat denna stadz soldater.----Men det är stoor skada, dhe wette icke thet ringesta att bruka sine gewähr, hwarcken med pijkar eller musqueter. Deras förman är een tysk, een skräddare, som intet mycket kan sielf, därfore är honom ondt till att lära andra". Under senare tid var dock förhållandet avsevärt förändrat till det bättre och stadssoldaterna åtnjöto nog även större aktning än vad tidigare var förhållandet. Av knektrotarne i Partille betalades vart tredje år till staden den andel i beklädnadsmedlen, som rotarna enligt magistratens protokoll den 13 nov. 1772 åtagit sig att bekosta, vilka medel för åren 1843-1851 i medeltal belupit sig på B:co R:dr 314:27.6 4/9. -- Slutligen kan här nämnnas, att Göteborgstrakten först år 1680 avsöndrades från Älvsborgs och förenades med Götehorgs och Bohus län. Göteborg blev dock först år 1700 residensstad för landshövdingen, vilken ända till den tiden hade sitt säte på Bohus slott.

Far: Jonsson i Kåhög, Hans
Mor: NN, Ingred i Högen

Gift 1745-12-11 i Partille (O).

Nilsdotter, Anna Född enl. åld.uppg. 1722. Död av hosta som Ä. 45 år gl 1767-01-22 i Manered, Jonsered, Partille (O).

: Bryngelsdotter, Britta Född 1748-07-14 i Manereds lid, Jonsered, Partille (O). Död i feber 42 år gl.(fel 39 år) 1790-07-23 i Ugglum Mg, Partille (O). Begravd 1790-07-27.
: Bryngelsson, Nils Född 1751-10-28 i Manereds lid, Jonsered, Partille (O). Död i Kräfta 54 år gl 1807-09-12 i Lexby Ög, Partille (O).
: Bryngelsson, Gunne Född 1754-02-01 i Manereds lid, Jonsered, Partille (O). Död av hosta 54 år gl. 1808-04-02 i Lexby Mg, Partille (O).
: Bryngelsdotter, Ellica Född 1756-04-30 i Manereds lid, Jonsered, Partille (O). Döpt 1756-05-01. Död av Svullnad 62 år gl. 1819-04-16 i Ugglum Mg, Partille (O).

Personindex
Efternamnsindex

Framställd 1997-03-05 23:07:04 av DISGEN version 7.0a